Teknik 2 · Kapitel 13
Modeller, dimensionering och rimlighet
Att planera tekniska system med begrepp, teorier, modeller och beräkningar.
Lektionsmål
Efter kapitlet ska du kunna...
- använda tekniska begrepp korrekt
- förklara hur teorier och modeller hjälper oss
- beskriva konstruktion och dimensionering
- göra enkla kapacitetsberäkningar
- bedöma om ett resultat verkar rimligt
Startfråga
”Servern klarar många användare”
Hur många är ”många”?
Vad gör användarna?
Hur mycket data skickas?
Under hur lång tid?
Tekniska beslut kräver tydliga begrepp och mätbara antaganden.
Tre verktyg
Begrepp, teori och modell
| Begrepp | Ger namn åt tekniska delar och egenskaper. |
|---|---|
| Teori | Förklarar hur och varför något fungerar. |
| Modell | Förenklar ett system så att det kan förstås och analyseras. |
Tillsammans gör de tekniska resonemang precisa och möjliga att granska.
Tekniska begrepp
Orden bär information
| Algoritm | Steg som leder till ett resultat. |
|---|---|
| Databas | Struktur för lagring och organisering av data. |
| Server | Dator eller tjänst som levererar data eller funktioner. |
| Nätverk | Enheter som kommunicerar med varandra. |
| Bandbredd | Datamängd som kan överföras per tidsenhet. |
Precision
Liknande ord – olika betydelse
500 GB lagring
Beskriver hur mycket data som får plats. Byte används för datamängd.
100 Mbit/s bandbredd
Beskriver hur många miljoner bitar som kan överföras per sekund.
1 byte = 8 bitar
500 GB × 8 = 4 000 Gbit
4 000 Gbit ÷ 0,1 Gbit/s = 40 000 s ≈ 11,1 timmar
Lagringen är som en behållare. Bandbredden är hastigheten genom röret. Tiden ovan är ett teoretiskt minimum.
Teorier
Förklara det vi observerar
- nätverksteori förklarar hur data överförs
- databasteori förklarar hur information organiseras
- algoritmteori hjälper oss jämföra lösningar
Teori gör att vi kan förutsäga beteende innan hela systemet byggs.
OSI-modellen
Dela upp kommunikationen i lager
| Lager | Exempel på vad som ingår |
|---|---|
| 7 · Applikation | HTTP, DNS och tjänster som program använder |
| 6 · Presentation | Dataformat, kodning, komprimering och kryptering |
| 5 · Session | Start, hantering och avslut av kommunikationssessioner |
| 4 · Transport | TCP, UDP, portar och tillförlitlig leverans |
| 3 · Nätverk | IP-adresser och routing mellan nätverk |
| 2 · Datalänk | Ethernet, Wi-Fi, MAC-adresser och ramar |
| 1 · Fysisk | Kablar, radiovågor, kontakter och elektriska signaler |
Lagerindelningen hjälper oss lokalisera var ett kommunikationsproblem kan finnas.
Algoritmers komplexitet
Vad händer när datamängden växer?
| Indata | Lösning A | Lösning B |
|---|---|---|
| 10 poster | 10 steg | 100 steg |
| 1 000 poster | 1 000 steg | 1 000 000 steg |
Två lösningar kan verka lika snabba i liten skala men bete sig helt olika när datan växer.
Modeller
Förenkla för att förstå
En modell visar utvalda delar av verkligheten för ett bestämt syfte.
- systemdiagram visar komponenter och kopplingar
- databasscheman visar tabeller och relationer
- nätverksmodeller visar kommunikation
- UML visar programstruktur och beteende
Modellens gräns
En modell visar inte allt
Detaljer tas bort för att det viktiga ska bli tydligt.
Samma system kan därför behöva flera modeller.
Översiktsmodell
Visar systemets huvuddelar.
Detaljmodell
Visar en viss komponent eller process.
Kontrollfråga
Vilken modell passar?
Teamet behöver visa hur elever, kurser och lärare hänger ihop i ett datasystem.
Exempel · databasschema
Elever läser kurser
Elev
- PK elev_id
- namn
- e_post
Konstruktion
Planera hur delarna samverkar
- vilka komponenter behövs?
- vilket ansvar har varje komponent?
- hur skickas data mellan delarna?
- vilka tekniska lösningar väljs?
- hur ska systemet kunna ändras senare?
Exempel · webbplats
En enkel systemmodell
Modellen hjälper teamet att diskutera ansvar, dataflöde, säkerhet och möjliga flaskhalsar.